Hela Bibeln börjar med orden: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” I denna vers döljer sig en möjlig profetia om Messias två tillkommelser. Men detta går inte att se i en översättning eftersom två av orden i den hebreiska grundtexten normalt inte översätts. Låt oss därför gå till den ursprungliga texten för att se vad det står där:

בראשית ברא אלהים את השמים ואת הארץ

Hela versen består av sju ord som symboliskt motsvarar de sju tusen år som sträcker sig från skapelsen till tusenårsriket. Det fjärde ordet (från höger) är את som består av det hebreiska alfabetets första och sista bokstäver, alef (א) och tav (ת). Detta syftar på Messias eftersom han sade att ”jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden” (Upp. 22:13). Bokstäverna ”A” och ”O” i vår svenska Bibel har sina motsvarigheter i första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet, alfa och omega. Men hade vi haft en hebreisk grundtext till Uppenbarelseboken skulle det istället stått א och ת, såsom det gör i texten för ämnet. Det fjärde ordet är alltså את, vilket innebär att Messias, som א och ת, skulle komma efter 4000 år. Därefter skulle han fara till himlen (femte ordet i texten). Sedan hittar vi את även som sjätte ord vilket visar att han skall komma tillbaka efter 6000 år. Som prefix till detta ord finner vi bokstaven ו (vav). Denna bokstav symboliserar människan. Detta visar att Messias skall komma tillbaka som människa, vilket stämmer väl med Paulus undervisning:

”Han (Gud) har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.” (Apg. 17:31)

Det sista, och sjunde, ordet i texten är ”jorden” och talar om det tusenårsrike som skall vara här på jorden under det sjutusende året. Därför, om vi skall se på denna ordstruktur som mer än bara en tillfällighet, då har vi här Bibelns första profetia om Messias och hans båda tillkommelser.